Björn Rosenström Stanna Anna

H�r sitter jag vid mitt matsalsbord,
s� liten och svag p� denna jord
Fy helvete, jag skyller all min ynkedom p� Anna
Jag lindar upp henne kring mitt finger
Hon sliter sig loss, iv�g hon springer fr�n mig
Hon vill bara leka kurrag�mma,
�r hon en s�n jag bara m�ste gl�mma,
det vill inte jag...

Stanna Anna, jag ber dig, Anna du jag vill ha dig
Anna jag kommer ta dig, innan natten blir till dag
Stanna Anna, jag ser dig, Anna du jag vill ha dig
Anna jag kommer ta dig, innan natten blir till dag

Om jag �nd� var stark, om jag �nd� var kall,
skulle hon inte vara s� s�ker p� mig,
men nej, jag ger henne alldeles f�r m�nga chanser
N�r hon tittar p� mig, d� flackar min blick
N�r hon v�nder sig bort, d� glor jag som mest, och det �r fel,
det �r f�r faan inte s� som det ska vara,
s� hade jag aldrig gjort med Sara, till exempel

Stanna Anna, jag ber dig�

Stanna Anna, jag ber dig�