Dia Psalma Vi svartnar

Mina �gon ser mer �n ytan
mina fingrar k�nner mer �n kyla
mitt f�rtroende �r �rrat
jag skrattar �t allt jag ser

Jag f�raktar, det vinner i l�ngden
bakom hatat g�mmer sig r�dslan
jag har gr�tit slut alla t�rar
jag trodde, men se p� mig nu

N�gon sl�r in spikar i mitt huvud varje natt
vaknar varje morgon, hoppas att spegeln har bytt bild
skriker varje dag ut min l�ngtan till mig sj�lv
jag saknar mig, jag hatar mig, beskyller mig sj�lv f�r allt

Ta bort mig, jag fryser
vi svartnar, en kolbit
Ta bort mig, jag fryser
vi svartnar, fr�n diamant till kol

Vi famlar runt i grottor
utan lykta, utan ljus
h�r finns det bara m�rker
kan n�gon visa v�gen ut

I tider av f�r�ndring
och desperata f�rs�k
vi f�r aldrig veta innan
vad som finns vid n�sta kr�k

Jag kommer till en skiljev�g, jag m�ste hitta ut
f�r l�ngt �t fel h�ll, d�r finns det inget ljus
allt blir en enda chansning utan b�rjan, utan slut
vem fan vet hur jag hamnat h�r, flyg bort mig h�rifr�n

Ta bort mig, jag fryser
vi svartnar, en kolbit
Ta bort mig, jag fryser
vi svartnar, fr�n diamant till kol