Vintersorg Ödemarkens son

Vid �ttelkullans horg, i sangarmod och dyrkan
Av jordpuls bliver adlad en avskorlig vildmarkskung
En urtidskraft nu sk�nker den slagf�rdiga styrkan
Till vist och myrar med aska uti hj�rtat
Dimmans f�ljeslagare tr�der pa florygg sk�r
Han skadar sk�ndad mark, nu sinnet bliver sv�rtat
En sj�laklagan starkare �n j�ttars k�r

�demarkens son - fran majest'tiska nord
�demarkens son - svor en ed till sin fosterjord
�demarkens son - med stormens r�st h�rs hans strof
�demarkens son - omskaldad naturfilosof

Resan fortskrider, ledsagad av sin egen skugga
'ver stenbackar och r�sen mot fj�rran horisont
Frihetsgill i sj�len, men medlen �ro njugga
Fast rikedom �r vyn, och f�dan i hans n'verkont

F�r langv�ga vindar och regnbagens harmoni
I v�rdsam bugan
Han t�mjer dess v�ssen med folflig magi
D�r klippblock �r sj�lvaste sockenstugan

�demarkens son - fran majest'tiska nord
�demarkens son - svor en ed till sin fosterjord
�demarkens son - med stormens r�st h�rs hans strof
�demarkens son - omskaldad naturfilosof

Lavformationer pa halstam och rot
En f�gnad monumental
Eldf�srningsb�ner invid bergets fot
H�rs i hans madrigal

�demarkens son - h�glandets profet
�demarkens son - besitter utmarkens hemlinghet
�demarkens son - vid �ttekullarnas horg
�demarkens son - han �r omn�mud som Vintersorg