Lisa Ekdahl Bortom det blå

Jag s�g en man vada ner i vattnet
Jag fr�gade vart han skulle g�
Han sa: -Jag g�r dit benen b�r mig
Det ska inte va sv�rare �n s�

Han talade om himmelen och havet
Han valde de slitnaste ord
Men orden fick liv d� de kom ur hans mun
Ja, det var som om jag pl�tsligt f�rstod

Att vi �r m�nga som talar om havet
Men f� har havet i sin blick
En g�ng m�tte jag en man med s�na �gon
Men ingen jag fr�gat vet vad han gick
Och vi �r m�nga som talar om himlen
Men f� kan f�rst� en evighet
Jag s�g en man han bar himmelen inom sig
Men var han finns nu fins det ingen som vet

Jag s�g en man vada ner i vattnet...

Han s�g solen i �gonen
Han var l�tt som en vind
Han s�g bortom det bl� p� himmelen
D� han gick f�ll en t�r p� min kind

Att vi �r m�nga som talar om havet
Men f� har havet i sin blick
En g�ng m�tte jag en man med s�na �gon
Men ingen jag fr�gat vet vad han gick
Och vi �r m�nga som talar om himlen
Men f� kan f�rst� en evighet
Jag s�g en man han bar himmelen inom sig
Men var han finns nu fins det ingen som vet