Adolphson & Falk Stockholmsserenad

Det hörs ett vrål ifrån tusen kubik,
men för Jonny själv är det ljuvlig musik,
som en frihetssång,
genom nattens trafik mot en soluppgång.

Intill en port väntar Cathrine
med sin synt-pop och sin avmätta min,
men hon tinar upp,
när Jonnys maskin vrålar ut sin sång,
att natten är lång

* i Stockholm,
i en Stockholmsserenad.
I Stockholm,
i en stockholmsserenad.

Och hon tar på sina softade glas,
för hon vet så väl hur Jonny ska tas.
Hon kan spela med
sin look och sin grace och sin säkerhet.

Och dom flyr bort mellan sovande hus,
över tysta torg, under stjärnornas ljus,
och dom hör på håll
storstadens brusande ljudlöshet,
och natten är het

* i Stockholm...

Det ryms en evighet innan hanarna gal,
innan Jonny står i sin datacentral
med sin "frihetssång",
och Cathrine är tillbaks vid sin portuppgång,
för natten är lång

* i Stockholm...